Idag var pappa här och sågade hål i min toalettdörr och monterade en kattlucka. Förhoppningsvis kommer Sookie lära sig använda den så jag slipper ha dörren ståendes öppen... Hon har gått igenom den några gånger, och det verkar fungera bra :)

Utöver det har väl dagen varit sådär. Börjar seriöst fundera på att bli medlem på en sån där dejtingsida där man betalar för sig. Kanske jag har bättre tur där? :(

Jag är ju anmäld till Midnattsloppet i Stockholm den 17e augusti, men funderar på att anmäla mig till flera... Vårruset är på 5km och hålls 27 och 28e maj i Stockholm. Tror det vore bra att springa ett kortare lopp innan det är dags för Midnattsloppet för att se hur det funkar. Sen har vi ju Tjejmilen som hålls efter Midnattsloppet, den 7e september, och är 10km. Undrar om man orkar två inom loppet av tre veckor? Får fundera lite på det.

Idag var Lotta här och hälsade på. Vi fikade, gosade och pratade katt och sånt. Väldigt trevligt :)

Klädångest. Prestationsångest. Skitångest.
Fan vad jag hoppas att de tycker att jag verkar vara en schysst brud. Även om det finns en chans att jag kan få en utvecklingsanställning där jag arbetstränar så skulle det vara så jävla kul om jag faktiskt fick känna mig lite åtråvärd på arbetsmarknaden... Det var alldeles för länge sen. Så. Ni håller tummarna för mig yes?

Dagen började klockan 5.30, då jag vaknade efter 3,5 timmes sömn. Eller, rättare sagt, dagen började med ångestattacker och jag somnade gråtandes. Förbannade jävla ångestskit.

Men i alla fall. Klockan 7.45 så mötte jag upp min psykolog som hjälper mig med sprutfobin vid Hötorgets tunnelbanestation. Det eftersom vi skulle till Blodcentralen och kolla eftersom jag vill bli blodgivare. Klockan 8 så hälsades vi välkomna av en väldigt trevlig sjuksköterska som berättade om hur allt går till, visade mig runt osv. Planen var egentligen bara att få information och kolla runt, men efter ungefär en timme och mycket funderande så kände jag att jag var redo att ta blodprovet man tar för att kolla om man passar som blodgivare. Det var första gången jag tog blodprov på så lång tid jag kan minnas (men jag tror man tar ett när man är bebis).
En ganska stor grej.

Jag tror nog att jag kanske fixar ett blodprov hos vården också. Vi får se. Det vore häftigt.

Känner mig så misslyckad.
Kan inte låta bli att äta massa skit även fast jag vet att det inte är bra och allt det där.
Känner mig så ensam. Även om det har blivit bättre sen Sookie flyttade in, så är det väldigt jobbigt.
Mår fortfarande väldigt dåligt över att jag sårade min vän förrförra helgen.

Men idag var jag hos sjukgymnasten. Jag har säkert sagt det förut, men han är verkligen guld. Är så otroligt glad att det var just honom jag hamnade hos.
Axeln mår sådär nuförtiden. Det är bättre, men inte bra. Undrar om den någonsin kommer bli helt bra?

På vägen hem var jag förbi Lush på Centralen och köpte hand- och ansiktskräm för presentkortet jag fick av Erik i födelsedagspresent. Tack som tusan Erik <3

På fredag måste ni hålla tummarna för mig... Då ska jag på jobbintervju!

Efter några tunga nätter på Globen med Cirque du Soleil är det skönt att vara hemma.. Få sova ut ordentligt och gosa med Sookie. Nu ska jag bara se till att vända tillbaka dygnet till på tisdag, och sen ska jag bli Skalman på nytt. Har gjort ett mat-och-sov-schema, eftersom jag varit så oorganiserad och misskött sömn, träning och mat på sistone. Idag fyllde jag även i lite papper för att skicka till Stockholms Centrum för Ätstörningar och göra en egenanmälan. Mina hetsätningsproblem har kommit tillbaka full on, och jag måste verkligen få hjälp att hantera dem, och jag hoppas att de vill hjälpa mig.

Att ta sig upp och iväg till praktiken igår morse var enklare sagt än gjort. Ångesten från helgen satt fortfarande i, men eftersom vi skulle ha möte med min handläggare från Arbetsförmedlingen på praktiken idag så hade jag inget annat val än att bita ihop. Jag antar att mötet var bra, och vi pratade lite om möjlighet till fortsatt anställning efter att min praktik tagit slut, och jag hoppas självklart att det är möjligt för jag trivs jättebra där. Får se vad "chefen" säger sen när det börjar närma sig. Håller på och söker jobb lite smått också så vi får se om det kanske leder någonstans *håller tummarna*

Idag fyller jag 29. Har firat ensam hemma med pizza och semla. Imorgon är det nattjobb som gäller och jag ska försöka hålla mig vaken till åtminstone 6 imorgon bitti. Börjar jobba klockan 20.00, men ska möta Erik och äta middag vid 18-tiden eftersom vi inte sågs i lördags.
Det jag inte riktigt förstår är varför jag är så trött nu när klockan är 22, när jag normalt sett inte blir trött förrän tidigast strax efter midnatt. Otroligt frustrerande eftersom jag verkligen måste vända på dygnet.

Jag hoppas att det här var sista året jag firar min födelsedag ensam. Även om Sookie gosade massor med mig imorse och är fantastisk på alla sätt och vis, så kan hon inte sjunga sådär töntigt gulligt för mig och fixa frukost på sängen :/

Har för övrigt startat en till blogg. En kattblogg. Adressen dit är www.fluffboll.net

Sen Sookie flyttade in så har jag mått bättre än på länge. Jag känner ett helt annat lugn än tidigare.
Att jag älskar djur är inget nytt, när jag gick på låg- och mellanstadiet så hängde jag på en typ 4h-gård här i Huddinge som heter Rådsparken varje dag efter skolan och det var alltid lika svårt att slita sig därifrån för att gå hem och äta middag. Mamma fick ringa dem otaliga gånger och fråga var jag var någonstans eftersom jag inte dykt upp hemma på den avtalade tiden.. Vanligtvis hittades jag i stallet där jag hjälpte till att göra rent hos djuren och ge dem mat. När jag var liten (minns dock inte hur gammal jag var) så hade jag en guldhamster, men även om de är söta så är de rätt tråkiga djur, och dessutom ofta inte särskilt snälla. Min var en grinig jävel, och gillade att bitas. Han fick cancer och vi avlivade honom hos veterinären när han var typ 1,5 år gammal.

Men även om jag umgåtts mycket med djur, och kan nog lite mer om djur än gemene man, så är jag fortfarande ny som kattägare. Jag är inte perfekt, men jag gör mitt bästa för att Sookie ska ha det så bra som det bara går. Har blivit anklagad för att inte kunna ta hand om henne, att jag inte borde ha katt. Av någon som jag ändå räknade som min kompis. Och fan, det gör ont. Jag blev väldigt ledsen.

Och det var väl bara början på det mående som jag känner just nu... Ångesten har kommit krypandes och blivit mer och mer under några dagar och igår hände det lite grejer som gjorde att bägaren rann över. Som tur var så hade jag lite medicin hemma så jag tog dem och fick hjälp att varva ner och sova bort det värsta. Vaknade i tid till Melodifestivalen som jag tittade på, och efter det så blev det "Mr Selfridge" på 1an. Tycker det är en rätt trevlig tvserie.

Att mina ätstörningar kommit tillbaka med full kraft är också jävligt jobbigt. Jag är livrädd för att gå upp allt jag gått ner igen... Måste lära mig hantera dem på något sätt. Någon som vet var man ska vända sig? Psykologen jag går hos för min ångestproblematik verkar inte bry sig så mycket om jag ska vara helt ärlig.

Men för att vara lite positiv så kommer här två bilder på mig; den till vänster är tagen i februari 2012 och den till höger i februari 2013. Det skiljer nästan 30kg mellan dem. Jag är så otroligt stolt över vad jag lyckats med.

Fan vad jag är dålig på att hålla den här bloggen uppdaterad. Mycket har hänt sen senast, men den största nyheten är nog att jag skaffat katt. Hon är en liten Ragdoll-tjej på ett år och heter Sookie. Ni kan läsa mer om henne under hennes egen flik i menyn :)

Ska försöka sova nu, men jag kommer göra mitt allra bästa med att uppdatera bloggen mer regelbundet i framtiden ;)

Var så sjukt jävla slutkörd när jag kom hem från jobbet igår, men det kändes bra. Tungt, lite smärtsamt, men bra. Åkte hemifrån 07.25 och kom hem tio över midnatt. Lyckades klämma in en middagsdejt med en vän så det gjorde allt slit värt :3

Imorgon blir det jobb på fotbollsmatchen mellan Sverige och England på Friends Arena. Spännande, för jag vill se hur det ser ut på Friends, men det är lite trist att jag hört så mycket negativa saker om stället redan innan de kommit igång ordentligt. Förhoppningsvis så löser de det med tiden.
Tyvärr glömde jag helt bort att jag ska till sjukgymnasten och sen KBT-psykologen imorgon, men ska ringa imorgon bitti och fråga om jag kan flytta tiderna eller om jag måste betala. Egentligen så ska man avboka minst 24 timmar innan, och det är ju mycket mindre än så nu. Sjukgymnasten skulle jag hinna till, men det skulle bli lite stressigt.

Den braiga nyheten jag nämnde igår är att jag nått 25-kilosstrecket! Yay!
Träningen kommer bli lite upp-och-ner den här veckan, men det tar jag igen sen ^^