Dagen började klockan 5.30, då jag vaknade efter 3,5 timmes sömn. Eller, rättare sagt, dagen började med ångestattacker och jag somnade gråtandes. Förbannade jävla ångestskit.
Men i alla fall. Klockan 7.45 så mötte jag upp min psykolog som hjälper mig med sprutfobin vid Hötorgets tunnelbanestation. Det eftersom vi skulle till Blodcentralen och kolla eftersom jag vill bli blodgivare. Klockan 8 så hälsades vi välkomna av en väldigt trevlig sjuksköterska som berättade om hur allt går till, visade mig runt osv. Planen var egentligen bara att få information och kolla runt, men efter ungefär en timme och mycket funderande så kände jag att jag var redo att ta blodprovet man tar för att kolla om man passar som blodgivare. Det var första gången jag tog blodprov på så lång tid jag kan minnas (men jag tror man tar ett när man är bebis).
En ganska stor grej.
Jag tror nog att jag kanske fixar ett blodprov hos vården också. Vi får se. Det vore häftigt.
Men i alla fall. Klockan 7.45 så mötte jag upp min psykolog som hjälper mig med sprutfobin vid Hötorgets tunnelbanestation. Det eftersom vi skulle till Blodcentralen och kolla eftersom jag vill bli blodgivare. Klockan 8 så hälsades vi välkomna av en väldigt trevlig sjuksköterska som berättade om hur allt går till, visade mig runt osv. Planen var egentligen bara att få information och kolla runt, men efter ungefär en timme och mycket funderande så kände jag att jag var redo att ta blodprovet man tar för att kolla om man passar som blodgivare. Det var första gången jag tog blodprov på så lång tid jag kan minnas (men jag tror man tar ett när man är bebis).
En ganska stor grej.
Jag tror nog att jag kanske fixar ett blodprov hos vården också. Vi får se. Det vore häftigt.